Min dumma sill

Trots att jag inte är helt bortkommen när det gäller att ljuga och trots att jag gömmer påskägg bättre än själva påskharen så kan jag inte hitta på ett aprilskämt som lurar ett spädbarn ens. Alla mina lurförsök blir till vissna löv, jag har gett upp för länge sen.

Om jag bara hade tagit efter min mamma! Hon var fena på aprilskämt och lurade mig varje år, fast jag var beredd på det. Ett år frågade hon mig om jag trodde att man behövde packa snöskor – hon hade fått ett stipendium att åka till Nordpolen i tre månader. Jag gick på det.
Ett annat år började hon skrika mitt i vårt telefonsamtal för att det hade kommit in en stor mås genom fönstret i vardagsrummet medan vi pratade. Jag gick på det, stenhårt.

Letade igår efter gamla favoritaprilskämt. Isola Lethe förstås, i DN 2001, ganska oslagbart. BBC:s gamla reportage om spaghettiodlarna i Schweiz.  YouTubes lansering av The YouTube Collection var väldigt roligt, men jag vet inte om någon gick på det. SJ:s tweet om tekniska problem med sommartiden var hemskt roligt (med betoning på hemskt, för att det vore typiskt SJ om det var sant). Men min absoluta favorit hittade jag på SVT:s aprilskämtsarkiv.



Var inte skämten bättre förr helt enkelt?

Missa inte heller inslagen om översvämning i Gamla Stan och ultraljudsdiskning!