Hej Svend!
Tack för att jag fick ta del av din krönika Trist att vara pappaledig i dagens Expressen. Jag har själv just varit föräldraledig och nyligen börjat jobba. Så jag känner igen en del av det du beskriver. Närmare bestämt en mening mot slutet av din text:
"Att vara förälder är fantastiskt".
Resterande innehåll har jag några frågor på:
"Att vara pappaledig är ofta fruktansvärt tråkigt".
- Alla som är hemma med barn har helt vansinniga dagar ibland. Men vad jämför du hemmatillvaron med? Med ditt jobb? Vill du se projekt, utmaningar, deadlines, att det ska hända något? Har du en aning om vad som går fortast, Expressens affärsutveckling eller din sons utveckling?
"Och det är rimligen inte så att dagar helt utan intellektuell stimulans med höjdpunkter som bajsblöjor, oändliga vagnpromenader för att få honom att somna och obegripliga avsnitt av Teletubbies är vad alla egentligen går och längtar efter".
- Vad går du själv och längtar efter egentligen då? Att få betalt för att gå ut i solen på en promenad vart du vill. Sova middag ihop med ditt barn på arbetstid. Är det det tråkigaste du kan tänka dig? (Är det förresten din son som bestämt att ni ska se just Teletubbies?)
"Ändå talar alla bara om vilken fantastisk tid föräldraledigheten är. Hur många gånger har jag inte fått höra den utslitna frasen om att det är en tid som man måste ta vara på, eftersom den aldrig kommer tillbaka".
- Finns det något som säger dig att alla du hör tjata om detta, kanske har rätt? Har du någon gång sett värmen i en äldre människas blick, när du kliver på bussen med din son? Har du lyft blicken och sett dig själv med dina egna ögon som sextioåring? Har du någon gång reflekterat över tidens förgänglighet och livets skörhet?
"Mot slutet av våren var det heller inte bara jag som var uttråkad. Min son började dessutom tröttna rätt rejält på mig".
- Det låter jobbigt för er båda! Hur ska ni göra för att separera er oftare, under era resterande liv? (Just det, du går tillbaka till jobbet och han börjar på förskola).
"Att på egen hand ge en ettåring den stimulans han eller hon vill ha kräver väldigt mycket."
- Ja, det gör det. Det är därför du får lön för att vara hemma.
"Vad ska man göra nu när öppna förskolan stänger, suckade en mamma uppgivet i början av juni när vi insåg att det var sista dagen före sommaren som vi kunde sjunka ner i den där slitna soffan och se våra ungar glatt kasta sig in i föräldrafria äventyr".
- Kan ni bjuda in mamman och hennes barn, så kan barnen kasta sig in i äventyr hemma hos er?
"Det är inte bara jag som tycker att det är trist att vara föräldraledig. Ändå har jag som man en fördel. Jag kan erkänna det"
- Jag har varit hemma med barn i drygt fyra år. Trots att jag är mamma kan jag gärna "erkänna" att det ibland är tråkigt! Att jobba är också tråkigt. Att vara gift är tråkigt. Att åka hiss är tråkigt.
"... barn från en ganska låg ålder behöver mer än vad en ensam förälder hemma kan ge.”
- Du behöver inte vara entertainern här. Barnet kanske vill mata ankor, stapla klossar, lägga dammtussar i en prasslig papperspåse. Jag får anta att du sparar resten av föräldrapenningen till ett senare tillfälle. Hoppas din son tycker att du är roligare då!
"Trots att det inte krävs särskilt många besök på exempelvis en öppen förskola för att inse att även små barn gillar och utvecklas av att träffa andra barn"
- Problemet är kanske att dagens mötesplatser som öppna förskolor, blir lite onaturliga med speciella regler och öppettider. Fritt fram att skapa egna former i stället! Det naturliga för en familj är absolut att vara tillsammans med andra familjer ibland. Vi familjer behöver hjälpas åt i vardagen och sluta sitta och ängslas var och en på sitt håll.
"Samtidigt förklarade barnläkaren Hugo Lagercrantz att barn borde vara hemma tills de fyller tre. Det är ju rätt enkelt för en karriärman i den generationen att klämma ur sig"
- Det är ju rätt enkelt att vara hemma numera, till skillnad från när Lagercrantz´ barn var små. Då fanns inte föräldrapenning. Det är ju rätt enkelt att få föräldrapenningen att räcka i åtminstone två år, åtminstone om man är en karriärman i din generation, Svend.
"För allt tal om kvalitetstid med barnen handlar ju bara om det. Man vill ha kramarna, men inte gnället".
- Kan kvalitetstid vara annat än glatt, kramigt umgänge? Kan kvalitetstid eventuellt också vara långa nattliga resonemang, glädjen i att upptäcka något nytt tillsammans? Kan kvalitetstid faktiskt vara bråk som leder fram till helt oanade lösningar? Kan kvalitetstid rentav vara att som vuxen känna sig trygg i att kunna vända ett gnälligt barn?
"Men min son är faktiskt inte allt för mig. Och jag kan definitivt inte vara allt för honom".
- Printa ut den där fina slutklämmen och sätt på väggen hemma. Rabbla den som ett mantra. Känn dig lyckad.
Svend. Du har ju bara nosat på din son. Överväg att gå hem igen i ytterligare minst ett halvår. Då kommer du ner på djupet i hemmatillvaron. Då ska du få se vad kvalitetstid verkligen är. Sen vill du aldrig gå till jobbet mer.
Anna Teljfors & C:o
Läs även andra bloggares åsikter om pappaledighet, dagis, föräldraledighet, barn, föräldrar, tråkiga pappor, expressen
