2013-02-28

Mitt liv i te

Idag när jag beställde en kopp te på ett fik vid Hötorget tänkte jag på hur jag har gått igenom olika tefaser i mitt liv. Jag önskar att jag kunde göra en intressant graf över det och helst koppla min teutveckling till olika världshändelser och paradigmskiften, men i brist på det får jag beskriva den dramatiska utvecklingen i text och bild istället.

När jag var liten drack jag svart te, som min mamma, men med mjölk och socker. MYCKET mjölk och typ åtta sockerbitar.

pudel, barn, rymdvarelse


Dessutom hällde jag alltid på för mycket mjölk, så att koppen blev för full och teet rann över. Detta beteende visade sig vara ärftligt! (Finns det nån forskning om genetiska anlag för överhällning?)

OBS! Bilden är arrangerad. Inga tekoppar kom till skada under fotograferingen.


I tonåren slutade jag med socker (för att en pojkvän sa att det var barnsligt) men fortsatte med mjölk. Jag blev känd för att dricka te med mer mjölk än te (en missuppfattning som folk dock envisades med att ha) och det hände ofta att vänner beklagade att de inte kunde bjuda mig på te för att de inte hade tillräckligt med mjölk hemma.

Min favoritkopp (turkos med guldprickar) syns knappt
men den står i bokhyllan brevid sängen

Så där höll jag på i drygt ett kvarts sekel. Och det ska ni veta, kära läsare, att på 80- och 90-talet var det inte helt lätt att vara tedrickare, oavsett mjölkbehov och fast man drack svart te! KAFFE var drycken i de svenska hemmen och på alla arbetsplatser, och drack man inte kaffe så var man lite skum. "Dricker du inte KAFFE?" sa de och lät ögonen smalna. Sen gick de och rotade fram en gammal tepåse längst bak i skafferiet, vanligen blåbärste som stått och blivit dammigt och smaklöst. Det var hårda tider.

Jag lärde naturligtvis barnen att dricka te också. Tog med äldsta sonen till London när han var sju år och drack afternoon tea på Browns Hotel för att han skulle få den sanna tekänslan. Vi hade inte bokat tid så vi fick vänta i en och en halv timme i loungen först, och sen visade det sig att sonen måste ha slips för att få dricka te. Det löste sig för de hade gästslipsar. Men det var värt både väntan och slips att få sitta i samma enorma, bulliga, blommiga fåtölj som Agatha Christie satt i när hon funderade ut sina mord, och bli serverad te ur enorma tekannor av butlers i livré, och silverbrickor med olika våningar där det låg gurksnittar och varma scones med sylt och grädde och mmm.

Dotter 2 och jag var på Browns igen flera år senare, men då
var det mer anpassat till turister och inte lika högtidligt.

Ja, alla i familjen dricker te. Somliga av oss dricker mer te än andra.

Hur man håller tre koppar te varma, så att man inte behöver lämna datorn

Vi ser alltid till att teet kommer på plats först i köket när vi flyttar till ett nytt ställe, och vi reser ALDRIG utan en tepåse i jackfickan, handväskan eller ryggsäcken.

Här finns alla sorters te, inklusive gammalt dammigt blåbärste

Vi har till och med en middag som heter "te- och mackmiddag". Mycket populär när matlagaren är bortrest.

Hela tecirkeln

Men åter till min teutveckling! Jag drack alltså endast svart te med mycket mjölk, och kunde inte tänka mig något annat.

Earl grey m mjölk & äppelkaka & högläsning

Men sen hände något. Vi åkte ut på en lång resa till ställen där de inte hade mjölk. Jo ibland hade de lite varm äcklig mjölk, eller grädde. Men som regel fanns det ingen mjölk och det blev bara en massa extra krångel när jag försökte få mitt te som jag var van att dricka te. Så jag började dricka svart te utan mjölk, och det var ganska gott, särskilt om det inte hade fått stå och dra för länge.

Ju längre österut vi reste, desto svårare blev det att ens få svart te. De drack bara såna där läskiga gröna teer med blad i. Fast det var inte så läskigt, visade det sig. Det var gott!

Stillsamma blad på ett tehus i Kina. Är inte detta lycka.

Nuförtiden dricker jag minst tre koppar jasminte om dagen, ibland fem eller sex. Det är lugnande och inspirerande på samma gång, jag blir lycklig bara av att tänka på det.

5-15 jasminpärlor + 80-gradigt vatten.
Behåll bladen i koppen och fyll på nytt vatten upp till fem gånger.

I flera år efter resan trodde jag att grönt te nu var min väg i livet, och att jag aldrig skulle dricka svart te igen, och verkligen inte med mjölk i. Men sedan ett år tillbaka dricker jag då och då svart te igen (utan nånting i) och det är riktigt gott. Var ska detta sluta? Kommer jag att börja med mjölk igen på ålderns höst och på så vis gå i barndom och sluta tecirkeln? Eller kan det bli ännu konstigare? Kommer jag att dricka rabarber/jordgubbste? Roibos med ingefära? Gammalt dammigt blåbärste?

Ingen vet utom Lu Yu, och han vägrar hårdnackat att svara.

Drick ditt te och håll klaffen, säger Lu Yu

Ja, nu har vi kommit till slutet på min tehistoria. Om någon vill göra den där grafen jag nämnde i början så varsågoda, vem vet hur det kan leda till ära och berömmelse.


Jag avslutar med en bild på mig själv, drickandes te. Det känns passande på något vis. En annan gång ska jag skriva om jakten på den perfekta tekoppen!

18 kommentarer:

  1. Underbart rolig text med fannatastiska bilder.

    Arne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så arnormt mycket, menar jag!

      Radera
  2. Detta är mitt favorit-Anna-inlägg – alla kategorier. Såpass att jag vid bilden av "Earl grey med mjölk & äppelkaka & högläsning" nästan fick tårar i ögonen.

    Nu te.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svart. Always svart. Nej, ibland vitt. Ibland grönt. Ibland rött. Men oftast svart. Det är som att jag när jag köper glass inte kan förmå mig att välja nåt annat än GB Sandwich.

      Radera
    2. Åttiåttan här, eller Nogger.

      Radera
  3. Åh! Jag önskar jag vore tedrickare. Alltså, jag dricker nog te nån gång i veckan. Men en svala gör ingen sommar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej i sanning! Men vi kan ha tebjudning på taket så fort snön smälter.

      Radera
  4. Jag har klippt ut och tappat bort en underbar Ulf Lundqvist-teckning: Två personer ska dricka kaffe. Den ena säger till den andra: "Tar du 7 bitar socker i kaffet??" "Ja det blir så fruktansvärt sött med 8."

    SvaraRadera
  5. Roibos med ingefära är gott! Svart te är mindre gott! Godast av allt är kaffe!
    Så det så!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är också bjuden på tebjudning. Jag ska omvända alla kaffedrickare på taket!

      Radera
    2. Jatack! Låter mig kanske inte omvändas men kommer gärna. :-)

      Radera
  6. Jag har inte direkt någon te-historia och tala om. Men den lilla jag har finns nu på pränt :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du blev inspirerad!

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...