Vad är en vredesbild?
Det är en bild som är tagen i vrede.
Det är en bild som man tar på en dum tant, i brist på andra vredesyttringar.
Tanten satt med en hund i bussen, mitt i den främre delen av bussen, där hundar inte får vara. Jag är allergisk mot hundar, men jag upptäckte inte hunden förrän jag var halvvägs förbi henne och då vände jag direkt om.
- Skulle du förbi eller, sa tanten ovänligt.
- Nej, svarade jag vänligt, jag kan inte sitta brevid hunden.
- FNYS, fnös tanten.
- Egentligen får hundar inte vara i den här delen av bussen, sa jag något mindre vänligt.
- Tyst med dig! sa tanten, gräsligt ovänligt.
- Hallå där, sa busschauffören som hade stannat vid busshållplatsen och vänt sig om. - Det finns faktiskt de som är allergiska, så det är bäst att du sätter dig längre bak i bussen.
- Jaha! sa tanten och stirrade på mig. - Men jag tror inte att hon där är allergisk alls! Hon har helt andra problem!
Min första impuls var att slita upp allergimedicinen ur jackfickan.
Min andra impuls var att slå tanten hårt.
Sen kom jag ihåg att jag inte behövde bevisa nånting för dumma tanter. Men jag var fortfarande så arg, så jag måste göra nånting. Så jag tog ett kort på tanten.
Hon blängde ilsket men muttrade bara och bytte plats, till barnvagnsplatsen. Där vände hon sig till mannen som satt bakom och sa: - Man ska vara allergisk eller handikappad om man ska få sitta var man vill i det här landet!
Det är en bild som är tagen i vrede.
Det är en bild som man tar på en dum tant, i brist på andra vredesyttringar.
Tanten satt med en hund i bussen, mitt i den främre delen av bussen, där hundar inte får vara. Jag är allergisk mot hundar, men jag upptäckte inte hunden förrän jag var halvvägs förbi henne och då vände jag direkt om.
- Skulle du förbi eller, sa tanten ovänligt.
- Nej, svarade jag vänligt, jag kan inte sitta brevid hunden.
- FNYS, fnös tanten.
- Egentligen får hundar inte vara i den här delen av bussen, sa jag något mindre vänligt.
- Tyst med dig! sa tanten, gräsligt ovänligt.
- Hallå där, sa busschauffören som hade stannat vid busshållplatsen och vänt sig om. - Det finns faktiskt de som är allergiska, så det är bäst att du sätter dig längre bak i bussen.
- Jaha! sa tanten och stirrade på mig. - Men jag tror inte att hon där är allergisk alls! Hon har helt andra problem!
Min första impuls var att slita upp allergimedicinen ur jackfickan.
Min andra impuls var att slå tanten hårt.
Sen kom jag ihåg att jag inte behövde bevisa nånting för dumma tanter. Men jag var fortfarande så arg, så jag måste göra nånting. Så jag tog ett kort på tanten.
Hon blängde ilsket men muttrade bara och bytte plats, till barnvagnsplatsen. Där vände hon sig till mannen som satt bakom och sa: - Man ska vara allergisk eller handikappad om man ska få sitta var man vill i det här landet!
Men vilken kärring!!
SvaraRaderaHaha, vilken härlig hämnd! :-)
Raffinerat.
SvaraRaderaDet är konstigt det där, men vissa hundägare saknar helt kontakt med verkligheten. Och nu menar jag VISSA, inte alla. Jag känner jättemånga snälla, trevliga och respektfulla hundägare.
Crrly och Stellan - tanten såg snopen ut när hon såg blixten, men det kändes inte helt tillfredställande. Och inte tillräckligt raffinerat heller!
SvaraRaderaI fortsättningen ska jag ha med mig en påse brödsmulor som jag kan hälla på dumma tanters mössor, innan jag tar kort på dem.
Underbart! :)
SvaraRaderaDet nya vapnet, mobiltelefonkameran!
Jag är också allergisk mot hundar. Jag har i och för sig alltid undrat varför de ska vandra med djuret hela vägen genom bussen för att sätta sig bak. Tänk vad mycket djurhår som avdelas på vägen. Jag har inte tänkt på det där med att gå förbi eller sitta ner.
SvaraRaderaJag har också en viss hundrädsla, bortsett från allergin som gör att jag får vända och gå hem efter ögondropparna. Jag hatar när okopplade hundar kommer rusande. "kan du kalla på hunden?"
"Jamen han är så snäll så..."
Du, det struntar jag fullständigt i...
I Göteborg är det så att man MÅSTE gå in längst fram för att ta sig längst bak. Fånigt, men så är det.
SvaraRaderaJag är hundägare. Man ska visa hänsyn, precis som när det gäller allt annat. Men på kollektiva färdmedel är man ofta paria, hur man än gör. Även en liten hund tar plats, men ofta får jag synpunkter på att han är ivägen. Numera går jag aldrig in i diskussion om det, men jag får betala för hans resa, precis som om han vore en stor femtonåring...
Petra: jag är agent 009, med rätt att blixtra.
SvaraRaderaJessica: Håller med om att det är dumt tänkt av SL att låta pälsdjursägare gå in genom framdörren. Och att de har slagit ihop tunnelbanevagnarna - nu finns det ju ingenstans i tåget man är helt säker på att inte bli granne med en hund.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaWriter, det är stor skillnad på olika hundägare! Du är nog så omtänksam du kan, men det finns de som låtsas inte se skylten, eller som bara struntar i den. Och så finns det hästfolk/idioter som kommer direkt från stallet utan att vara ombytta. De är fan livsfarliga.
SvaraRaderaSen kan man ju resonera (som jag vet att många djurägare gör) att allergiker alltid borde ta medicin innan de ger sig ut i kollektivtrafiken. Men det är ju inte alltid möjligt.
Du är så underbart spontan - gillar dej!
SvaraRaderaKram Marlene
Hunddebatter delar alltid folk i två läger.
SvaraRaderaHänsyn, det är nyckelordet även här i umgänget mellan människor.
Men allergier är inte att leka med.
Och tyvärr är problemet större än hundar.
Det finns några hundratusen hästar i landet, ett oräkneligt antal katter, kaniner, marsvin, tamråttor och dessutom vanliga huskvalster.
Det är troligt att folks kläder och hår innehåller allergener från allt detta, även om dom inte har med sig hästen på bussen...
Dessutom finns det partiklar från avgaser, vägbeläggningar och pollen i luften ständigt. Och dofter från kemikalier (jag såg en rkalmfilm häromdagen. Comfort har släppt ut ett sköljmedel som sprider extra mycket doft från textilierna när man rör sig.
Hur smart är det?).
I ett urbant samhälle på ett kollektivt samfärdsmedel riskerar man dessutom en rad infektioner av olika slag.
Men hunden syns och tar plats, och ibland låter den.
Jag vet inte hur långt från en hund man ska vara i ett ventilerat rum (en buss kan nog antas vara ett ventilerat rum, med dörrar som öppnas var femte minut)
för att det ska anses ofarligt ur allergikerns synpunkt.
Man ska nog inte klappa den eller sitta alldeles intill i alla fall.
Men några hundhår är förmodligen inte särskilt farligt. Det är inte i dem allergenerna sitter. De flesta raser har en underull och en päls. Det är i underullen som allergener finns.
Så finns det ett antal raser som saknar underull, och som är betydligt "allergivänligare", men detta är i allmänhet obekant.
Hundrädsla har jag stor respekt för. Vanligare är dock att muslimer ryggar på bussen. Inte av hundrädsla i allmänhet, utan för att hunden är ett orent djur.
Jag har ingen aning om hur man ska hantera det.
Det händer att jag rider. Jag har mycket stor respekt för ett djur som väger 600 kilo och är ängsligare än en kanin.
Jag är också (lätt) pollenallergisk, och skulle aldrig drömma om att gå ut på våren utan att ta med mig mediciner.
Kort uttryckt: Det är inte lätt att röra sig ute bland folk utan att ta risker.
Henrik
Ha ha vad bra att du tog en bild! Du skulle ha kört upp kameran rakt i nyllet på henne och sagt att den här ska jag blogga och skriva att du är ett pucko. Hi hi. Jag tycker det känns som att just pensionärer är dom som är mest ohyffsade i det här landet. Har du sett den här serien som jag gjort? http://www.jojofalk.se/blog/?p=13
SvaraRaderaMarlene: tack!
SvaraRaderaHenrik: På Huddinges allergiklinik sa de att allergenerna sitter i saliven.
Jojo: Underbar! Precis så hemsk var tanten också.
@ Anna: DET har jag väldigt svårt att tro på. (det innebär ju inte att det inte också i saliv finns allergener, men huvudsakligen - nä...) Bland de mest allergeniska djur vi har är katterna. De dreglar inte. Varför är då pälsdjur bokstavligen förbjudna på diverse platser?
SvaraRaderaGärna URL med källa.
Henrik
Henrik, jag har ingen url till det allergiläkaren sa till mig på Huddinge, sorry. Och inte vet jag om det stämmer heller - jag bara citerade.
SvaraRaderaJag tror att den allmänläkaren svamlade...
SvaraRaderaHenrik, du läser lite slarvigt! Det var en allergiläkare, på allergimottagningen. Men det var säkert tio år sen, så det kan ha ändrats. Återigen - jag bara citerar!
SvaraRadera@Anna: Jo jag slarvade...
SvaraRaderaOch allergener finns i päls och salvi (http://netdoktor.passagen.se/?_PageId=740&AreaId=9).
Så man ska väl inte låta sig slickas av en jycke, men det förefaller ju vara en närmare relation är en allergiker ändå skulle inlåta sig på...
:-)
Henrik
jag har tipsats om hårlösa hundar, som kinesiska nakenhundar, men som sagt, allergenet finns i saliven och de kroppsvätskor djuret utsöndrar. Hundar och katter putsar sig själva, den fäller hår, end of story.
SvaraRaderaDet finns i nuläget inga katter eller hundar som en katt/hundallergiker tål, även om det fanns det skulle jag inte chansa. Det ska iofs finnas en mycket genmodifierad katt till en kostnad av sisådär 75 000 kronor eller nåt.
Man hamnar alltid i diskussioner i hur och vad och varför. Jag kan inte äta vissa saker. Därför frågar jag om sådant som jag vet kan vara farligt. Många tycker synd om mig som är allergisk, oj så jobbigt det måste vara! Nä, det är jobbigare att åka ambulans till sjukhuset med analfylaktisk chock så innehåller kakan nötter eller inte? Jag bestämmer om jag ska äta eller inte, punkt slut. Jag är inte förnärmad eller nåt men jag kan inte äta. Samma sak med smörgåsar med tomat på. Förslag om att peta bort tomatbiten är sådär att nej, den har LEGAT på smörgåsen. DET är problemet. Inte att jag kan peta bort den.
Jag har jättemånga snälla vänner med djur, särskilt en med häst som, innan jag fick behandling mot hästallergi, alltid var noga med att duscha, byta kläder och allt sånt innan vi träffades. och jag träffar många vänliga och lyhörda hundägare som är noga och angelägna om sina djur. Min sjukgymnast var tvungen att ta med sin hund till mottagningen en vecka när jag hade tid och ringde och frågade om jag ville skjuta upp tiden eller prova att komma ändå och bara gå om det inte funkade.
Här måste man också ta in hunden i framdörren och få längst bak i bussen. Mysko faktiskt.
Jag vet att astma och allergiförbundet vill ha totalt hänsynstagande. För egen del tycker jag att det är att kräva för mycket. Jag kan inte hindra att någon på bussen har ridit, eller att någon sätter sig bredvid mig som stinker parfym, det drar ihop luftvägarna men jag är de facto inte allergisk, mitt val är att gå därifrån och det vill jag kunna göra utan att få en massa kommentarer om att allergiker minsann.
Det finns allergier och så finns det överkänslighet men överkänsligheten känns lika jävlig som en allergi. Allergi är en immunologisk reaktion mot ett ämne, men jag tror inte att någon vill chansa och se hur en analfylaktisk chock ser ut när den väl drabbar.
Bra och klokt, Jessica, tack!
SvaraRaderaDet där med kameran är ett jättebra knep. Jag brukar använda den ibland när folk gör konstiga saker i trafiken. T.ex. när det körde personbilar in framför ungarnas förra dagis, där bara bussar i linjetrafik fick köra. Då kändes det bra att ställa sig alldeles vid vägkanten och knäppa en bild: "Jag ser vad du håller på med, din klant, och nu har jag det på bild också."
SvaraRaderaFörhoppnings gör dom inte om det någon mer gång.
För övrigt kommer man väldigt långt med hänsyn och respekt.
Jag tror du ljuger om händelseförloppet. Det har judar gjort i alla tider för uppmärksamhet, sympati, pengar och framför allt makt.
SvaraRaderaHar du inget vettigt att skriva så låt tangenterna vila.