2008-07-03

Dagarna på Waltic

Nu är Waltic slut, jag har varit volontär i fyra dagar och är också slut. Men det var väldigt roligt. Jag har suttit i presscentret och servat journalister med pressmeddelanden, datorhjälp och förmedlat intervjuer med författare. Vi var tre stycken där: jag, Matilda (som i vanliga fall är poet och kulturkritiker) och Kerstin (som i vanliga fall är gammal Expressenräv och håller kurser i hur man skriver deckare).


Kerstin & Matilda, dag 1 när vi fortfarande var pigga

Kongressen var till för författarna och översättarna, inte för förlagen eller för läsarna (de hade en egen festival). Det märktes på deltagarna att de tyckte att det var roligt att få en hel kongress bara med och för varandra. Drygt 600 personer från 60 länder var med och föreläste eller samtalade om skrivande, översättning, ordets makt, yttrandefrihet och många andra ämnen. Jag har lyssnat på bland andra Jonas Hassen Khemiri, Hans Rosling, Shaun Tan, Dava Sobel, Mia Couto, Shailja Patel, Taslima Nasrin och Philip Pullman.


Philip Pullman berättar om berättandets minsta beståndsdelar

Det var många som ville höra Pullmans föreläsning, men på pressträffen senare var det skandalöst nog bara fyra journalister. Vi som var där fick i alla fall veta att det är en ny bok om Lyra Belacqua på gång som ska heta The Dust och som troligen kommer om ett par år. Vi fick också veta vad Pullmans egen daimon är för slags djur.

* * *
Det hände en jätterolig sak i en av fikapauserna: jag stod brevid en av de utländska författarna, en vacker, mörkbrun afrikansk kvinna, och två svenskar i hennes sällskap. Afrikanskan hade just tagit första tuggan på en chokladboll och höll förtjust upp den mot svenskarna.

- This is delicious! utropade hon. - What is it called?

Båda svenskarna rodnade upp till hårfästet.

- Swedish balls, svarade den ena hastigt.
- No no! avbröt den andra, lika stressad. - Black balls!
* * *

På kvällen den andra dagen blev alla delegater och volontärer bjudna på buffé i Stadshuset. Trots att jag har bott i Stockholm i hela mitt liv har jag aldrig varit inne i Blå Hallen eller Gyllene Salen. Det var helt fantastiskt vackert och storslaget!

. .
God mat, hungriga författare och Mälardrottningen helt i guld

Mitt huvud är fortfarande så fullt med intryck från kongressen, det känns som om det ska ramla ut ord ur öronen om jag skakar på huvudet. Som tur är var det många journalister och bloggare som skrev bra och intressant från Waltic, bland annat DN:s Ola Larsmo och gänget på bokhora. Läs mer där!


Kerstin tapetserar med press- och bloggklipp

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

3 kommentarer:

  1. Det var sagolikt roligt! Och oerhört utpumpande.

    För mig var höjdpunkterna de fantastiska kvinnorna jag lyssnade till: Nawal El-Sadawi, Jamaica Kincaid och Shailja Patel. Dikten hon framförde ligger på hennes blogg nu! Hon kommer tydligen att vara i Sverige några månader nästa år på ett stipendium. Håll utkik efter framträdanden med henne!

    SvaraRadera
  2. Jag tror att jag lyckades filma hennes dikt/föreställning, ska leta igenom filmerna när jag är vaken igen.

    SvaraRadera
  3. O, det vore jättekul att se!

    Och sen glömde jag en kvinna: Susanna Alakoski med den lilla gröna engångskameran! såg du henne?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...