Nu haver jag skrivit på bloggen i hundra dagar i sträck, och nu ere slut, tut-tut-tut-tut-tut!
Det har varit roligt och ganska jobbigt. Men till stor nytta, för nu vet jag att det går, att jag kan disciplinera mig till att skriva varje dag även om inspirationen tryter, och även om jag är trött så ögonen går i kors.
Det kommer jag nog ändå inte att göra nu när jag inte måste. Det ska bli skönt att slippa stressen att skriva mot klockan. Men lite oftare än förut kanske!
Jag tittade igenom vad jag skrivit och är hyfsat nöjd. Den enda lösa tråden är ett uppslag i en kommentar från Lotten som jag inte har följt upp, men nu till sist gör jag det: tipsar om en slips som verkar bekväm men ändå förvånansvärt snygg.
Tut! *flyger bort med snabeln viftande i vinden*
Uppdaterat: Jag har inte alls skrivit på bloggen i hundra dagar i sträck, vilket Lotten påpekade i kommentarerna nedan. Men jag har skrivit hundra inlägg på 99,9 dagar (två råkade komma på morgonen och vid midnatt samma dag, den 4 mars). Det får duga! Tut!
Meh! Vad ska jag nu se fram emot?
SvaraRaderaHmm Messias återkomst? Teleportern? Solens upp- och nedgång? Frukostpromenad?
RaderaSkulle vara frukostpromenad. Möjligen.
RaderaNämen vänta stopp nu -- utmaningen startade ju den 23 januari och enligt alla konstens regler och uträkningar ska det hela vara slut på freeeeedag och alls inte idag. Om du tjuvstartade innan utmaningen kom till stånd – innan du visste att det fanns nåt som hette #blogg100 – kanske de två första inte räknas?
SvaraRaderaDu MÅSTE fortsätta i två dagar till som alla vi andra! Inte snubbla på mållinjen! HEJA ANNA!!!
Nämen vänta stopp! Nu blev jag alldeles matt. Sen räknade jag alla dagarna i min fina Liv Strömqvist-kalender OCH gick över mina blogg100-inlägg med lupp, eller iallafall med glasögon.
RaderaOch du har rätt, jag är en dag för tidig. Och fel! För att det är i morgon, inte fredag, som är den hundrade dagen sedan 23 januari.
Tydligen publicerade jag av misstag två inlägg den 4 mars: ett på morgonen och ett två minuter i midnatt. Jag måste ha varit trött och tänkt fel helt enkelt.
Men jag tänker bortse från det: jag har skrivit hundra inlägg på 99,9 dagar – det får vara good enough.
Så jag är redan i mål och väntar in er andra som inte tog min lilla genväg. Jag hejar på er! Kom igen nu!
"Det är farligt att tvärsluta", sa han som köpte ut på måndagen. Gäller säkert dagligt bloggande också, vill jag gärna tro.
SvaraRaderaHaha jag gillar att leva farligt :)
RaderaHurra!
SvaraRaderaHurra tillbaka!
RaderaBry dej inte om Lotten, hon är bara avis. :)
SvaraRaderaHon kanske är avis på att jag har en elefant i min blogg? Kan inte komma på vad det annars skulle vara. Hon har ju skrivit i cirka tusen dagar i sträck, eller tiotusen kanske, jag har tappat räkningen.
RaderaBravo! Kul har det varit att följa i alla fall och jag har i smyg skrivit dagbok i (minst) hundra dagar nu. Varje dag en kort snutt om dagen och ofta en bild. Sådant som jag inte gjort sedan jag var barn, tyvärr. Kul ändå, nu när minnet börjar bli skraltigt.
SvaraRaderaMycket bra med dagbok. Men i smyg, menar du inte-på-bloggen?
RaderaPrecis så!
RaderaHar gillat att läsa varje dag! Så fortsätt gärna. Bloggar finns det gott om, bra bloggar.... Nja.
SvaraRaderaKlart jag fortsätter, fast inte varje dag. Har tänkt försöka upprätthålla minst en gång i veckan. Får se hur det går :o
RaderaOch tack!