Jag gjorde en lavendelpåse till linneskåpet med hjälp av
- lavendel
- gasbinda
- presentsnöre.
Snöret var kvar sen inflyttningsfesten. Rullen med gasbinda var av okänd anledning från Bolivia, nån av sönerna måste ha köpt den på resan och tagit med hem. Lavendeln var en inflyttningspresent från någon, har glömt vem nu men tack!
För femton år sedan sydde jag tjufem lavendelpåsar och tio tehuvor samt tre (gäsp) trista äggvärmare för att sälja på en marknad på en slottsgård.
SvaraRaderaTyvärr började det regna ett skånskt novemberregn så att hela marknaden fick flyttas till slottets hästträningslokal (heter det voltigerum?). Där föll jag ihop i en sorgligt väsande, snorande, allergikatastrof.
Inte en pryl sålde jag. Det var pysseltider, det.
Oj, det kan man inte ana nu! Har du kvar tehuvorna? Jag kanske lägger ett bud.
SvaraRaderaPS Var det mordslottet?
Inte ett endaste dugg mordiskt var det, utan bara Örtofta slott. Tehuvorna har jag gett bort -- de var väldigt präglade av sin tid, nästan som om de hade haft axelvaddar. (Pryttliga mönster i konstiga färger. Lila och cerise med ljusgult och orange samt lite ljusgrönt. Hu.)
SvaraRaderaLyckos alla de som fick en lila och cerise tehuva, med ljusgult och orange samt lite ljusgrönt, i present! Det är nog vad jag önskar mig mest av allt i världen, näst efter en teleporter.
SvaraRaderaJag föredrar nog teleportern ...
SvaraRaderaMen en sån tehuva kanske kan fungera som tidsmaskin?
Om man sätter på sig tehuvan blir man omedelbart transporterad till 1996?
SvaraRaderaJäpp! Om man nu skulle vilja det ...
SvaraRadera(wv är "domest" - passar väl till den allmänna husligheten här just nu)